olofligh, medh spötska ordh och granswar, så haar han
blifwit föra silåtan honom något at näpssa, hafwa
des fullan något ordkastat sin emellan, men
icke öfwerfallit eller slagit honom Erik, som han
nu angifwit.
Erik Månsson beroopade sigh på fölliande wittnen,
Othe thär och probierade blefwo: Nembl., tolfmannen
Michell Persson och Klockaren Henrich Asasom
tå, om oftabem: Noore Bööndagzmorgon än i
Prästegården skela tillstädes warit, låthan Erik
så skambligen skal blifwit öfwerfallen af Tirmahwilka
i sadstadh wittnade: Nembl:, att Erik
Månsson kommit till Prästegården sidsthollne
Bööndagzmoogon 690, i mehningh, at få begå Herrans
Högerbödige nattwardh, På han och månde
H:r Olof thär om bedia medh sådanna ordh: kiere
Siähla förtiäre, hwarest skall iagh i dagh fåå anamma
Herrans Högwärdige Nattwardh, anten Här
Hemma eller i Kyrkian? Då begynte H:r. Olof
påföra honom skemblige ordh med swärriande,
och ibland annat säyandes: Eftter till Faders död,
tall iagh iaga tigh medh spöö ifrån änget då
Erik swarat . dit honos Cauribus een kört drif:
Swen I H:r Siäla förmåra, och icke migh ifrån
mins ägandens, Hwar med H:r.r Olof gryper i een
Nyckill knippa som för banden lågh och slår medh
barna Erik öfwer aftan twänna gånger, tagandes
träyt där eftter een kiäpp och slår honom andra
gången tuu slagh öfwer ryggen; Mehra wiste dhe
i denne saak eij berätta.
Tolfmannen ofwanbemälte Michel Persson och een
annan tolfman Pehr Kuttainen, hafwa samma
dagh, som Erik Månsson slagen blef af H:r. Olof
Sima honom synt och befunnit på des upla, een
lyten blånadh, och på des rygg, twänne stoora blånader.
Denna saak lådes till Rättens öfwerwägande, warandes
des bekänckiande och afsagde dom, som föllier:
Alldenstundh, medelst twänne troowärdige witnens,
nembl. tolfmannen Michel Perssons och Klockarens
Henrich Assas intygande, nogsampt befinnes
och öfwerbem:te det hafwer Kapellande befinkenotachis
H:r. Olof Sirma, om een Stoor Bönedagz
morgon 690 in Augusto, förr än någon predikan
då Hållen och förrättat war, i sin ehen gårdh, öfwerfallit
sin åhörare Erik Månsson På han där
i enfaldigheet inkom, till at anmoda honom, det
måtte honom samma dagh, anten där hemma i
Prästegården, eller i Kyrkian, tillåtas begå Herrans
frydningh, Ny icke kiän, tillåtas begå Herrans
Höghwördige Nattwardh: medh skamlöse ordh