Sompio-Keminkylä sv

År 1691 den 15 januari hölls lagligt ting i Kemi lappmark, i Sompio och Kemikylä, närvarande kronans befallningsman Jacob Graape, tillsammans med nämndemännen:

  • Henrich Hansson
  • Johan Hansson
  • Anders Olofsson
  • Lars Mattsson
  • Pehr Olofsson
  • Hans Hansson i Kemikylä.

Samma dag publicerades Kungliga Majestätets välformulerade plakat om barnamord, daterat den 15 november 1684.

  • Dito Kungliga Majestätets nådigaste plakat och förordning om exekutionsväsendet, daterat den 21 augusti 1684.
  • Dito Kungliga Majestäts plakat om skogsbränder och deras förekomst och släckning, daterat i Stockholm den 20 november 1690.

Länsman och tolvmannen blev tillfrågade om de kände till några högmålssaker, till vilket de enhälligt svarade att de, Gud ske lov, inte kände till några sådana fall. Angående allmogens själasörjare, pastorn och kaplanen, bekräftade de, liksom vid föregående tingsställe, att allt var protokollerat och noterat som det ska.

Inför rätten framträdde två finnar, Påhl Pelconen och Nils Perttunen, som klagade över att invånarna i Kemi socken försöker tvinga dem från deras skatteland i lappmarken under påtryckningar. De hade haft stora kostnader och gjort meningslösa resor till socknen, trots att nämndemännen i Kemi hade rapporterat till den högt ärade baronen och landshövdingen Gustav Rask den 21 februari 1690 att Påhl och Nils var bosatta på deras rättmätiga land och vatten. Eftersom det bevisades att samerna frivilligt och med allas samtycke hade låtit dem bosätta sig inom Sompio lappmark, och Sodankylä- och Kemikylälapparna som brukar och äger sina tält och fiskeplatser nedanför Pelconen och Perttunens bostäder enhälligt intygade och bekräftade att deras bostäder ligger långt inne i Sompios lappmark, och eftersom två opartiska män, Anders Tasainen och Carl Kilpinen, hade valts av tinget i Kemi socken att granska och bedöma finnarnas bostäder och funnit att de ligger mer än två mil inne i lappmarken, som deras attest från den 30 november 1671 visar, och eftersom tinget i Sompio hade gett finnarna tillstånd den 3 mars 1677 att bosätta sig där, vilket skedde med samernas tillåtelse och samtycke, och eftersom de också hade fått en bekräftelse och beviljande från den ärade amiralen och landshövdingen Hans Sterck den 5 juli 1681 att bygga och bo där, så länge det kunde bevisas att de bodde inom lappmarkens gränser, enligt Kungliga Majestätets nådigaste plakat utfärdat i Kalmar den 27 september 1673, kunde rätten inte besluta annat än att Påhl Pelconen och Nils Perttunen får fortsätta att lugnt besitta sina bostäder som de lagligen har bosatt sig på, dock utan att skada andra.

Mellan Mårten Pehrsson och hans granne Jöns Larsson gjordes en överenskommelse, och likaså mellan Påhl Pelconen och Nils Perttunen, att jämka och lösa tvisten om de oskiftade ängstegarna de tvistar om.

Personer

  1. Jacob Graape - Kronans befallningsman, närvarande vid lagliga ting i Kemi Lappmarker, Sompio och Kemikylä.

  2. Nämndemän vid Tinget:

    • Henrich Hansson
    • Johan Hansson
    • Anders Olofsson
    • Lars Mattsson
    • Pehr Olofsson
    • Hans Hansson i Kemikylä

  3. Allmogen - Lokalbefolkningen eller de vanliga invånarna i området, som diskuteras i kontexten av högmålssaker och deras själasörjare (pastor och kaplan).

  4. Påhl Pelconen och Nils Perttunen - Två finnar som framträder inför rätten med klagomål mot invånarna i Kemi socken, som försöker tvinga dem från deras skatteland i lappmarken.

  5. Invånarna i Kemi socken - De anklagas av Påhl Pelconen och Nils Perttunen för att försöka tvinga dem från deras land.

  6. Anders Tasainen och Carl Kilpinen - Två opartiska män som valts av tinget i Kemi socken för att granska och bedöma Pelconen och Perttunens bostäder.

  7. Samerna i Sodankylä och Kemikylä - De intygar och bekräftar Pelconen och Perttunens rätt till deras bostäder inom Sompios lappmark.